Rysslands president Vladimir Putin talar precis så som en ledare för en stormakt förväntas göra. Alla små grannar skall veta sin position och inte sticka upp. Finland är en mönstergranne idag. Här har vi lärt oss att lystra då den stora björnen i öster brummar till. "Siperia opettaa" heter det ju.

  Då Putin idag (1.2.2007) fick frågan om ett finländskt NATO-medlemskap, så fick han på sitt eget raka sätt säga att det inte skulle gagna relationerna mellan våra länder. Det var knappast en överraskning, och inte heller att de finländska ledarna, statsminister Vanhanen och utrikesminister Tuomioja, sa att det inte påverkar våra försvarspolitiska beslut. 

  En stor majoritet av finländarna säger idag nej till NATO, så saken verkar mycket klar. Inget finländskt NATO-medlemskap är i sikte. Men att det råder konsensus om att frågan inte blir aktuell inom de närmaste fyra åren förvånar mig.

  När USA om ett par år får en ny president, som kan heta Hillary Clinton, och eventuellt går in för en mera dämpad försvarspolitik, så kan nog läget mycket fort förändras. Ingen vill idag förlika sig med Busch-regimen. Många tänker nostalgiskt tillbaka på Clintoneran. Den kan komma tillbaka och då kanske till och med vår egen president tar en annan attityd gentemot USA.

  I och med att NATO är så USA-dominerat, sätter många ett likhetstecken mellan de två bokstavskombinationerna. Framförallt här hos oss tycks till och med garvade politiker ha svårt att hålla de här sakerna isär. USA är överlägset världens ledande militärmakt. Varför vill vi inte via NATO ha ett nära samarbete med dem och ha möjlighet att tillsammans med de andra EU-länderna kraftigare påverrka den globala utvecklingen? Svaret är Putin och Ryssland.

  Om vi här i Finland tror oss att i all evighet kunna upprätthålla ett trovärdigt försvar, så lurar vi oss själva grundligt. Den teknik, som amerikanerna har, kan vi bara drömma om. Hittills har vi allt mera fått ta del av det västerländska försvarssamarbetet. Den utvecklingen tycks rätt många villa stoppa.

  Enligt YLE:s valmaskin förhåller sig en stor majoritet av riksdagskandidiaterna negativt till ett NATO-medlemskap. Den som vill in i riksdagen har betydligt större chanser om han eller hon håller med folkopinionen. Att börja argumentera mot folket är inte klokt. Men tiderna kan förändras mycket fort. Vladimir Putin och George Busch går mot slutet av sina mandatperioder och då kan ju plötsligt också Finlands situation förändras.

1.2.2007