Digifrågan växer

  Jag tycks ha slagit huvudet på spiken. Mina bloggläsare och andra aktiverar sig allt mera i den här frågan. med jämn ström rinner det in kommentrarer och de flesta uppmanar mig att kämpa vidare.

  Tyvärr hinner jag inte svara snabbt på alla som närmar mig via e-post. Jag gör mitt bästa, men jag ber om lite tålamod. Dessutom är det problem med bloggens kommentarfunktion, vilket vi försöker åtgärda.

  Som politiker kan jag inte lämna digifrågan därhän. Som YLE-anställd borde jag naturlightvis vara försiktig och inte stöta mig med min arbetsgivaren, men det är omöjligt att veta vad som är tillåtet och vad som är förbjudet, så jag kan inte annat än fortsätta på min öppna och ärliga linje. Det må nu sedan bära eller brista.

  Många förser mig också med värdefull information och jag lär mig hela tiden mera om digitalsystemen, både på gott och ont. Min medfödda journalistiska inställning till saker och ting gör att det är svårt att låta bli att delta i debatten.

  Mest hoppas jag i varje fall att debatten förs vidare också av andra än mig. Flera tidningar har uppmärksammat problematiken med digi, men också om yttrandefriheten för riksdagsgkandidater. Jag är beredd att delta i den här diskussionen och kanske ge nya aspekter på problematiken.

  Såväl digital-tv, som yttrandefriheten, är viktiga frågor i vår tillvaro.

27.2.2007